...YVONNE! Att ett liv kan försvinna så fort och att någon som man alltid haft i sitt liv helt plösligt försvinner, det känns ofattbart. Stod på jobbet när beskedet kom, Yvonne hade i samband med en operation avlidit tidigt i morse. Yvonne är för er som inte vet en släkting, ganska avlägsen på pappret men väldigt nära i hjärtat. När jag var mindre bodde hon och hennes man John granne med min farmor (Yvonne å min farmor var kusiner) och de satt ihop, hälsade man på farmor hälsade man även på Yvonne å John. I och med att min nära vän jag hade som barn var barnbarn till Yvonne och John hälsade vi ofta på "farmor och farmor" som vi brukade kalla de och eftersom jag inte hade en farfar i livet fick jag låna hennes =) Ja, nu är hon alltså borta och även om jag själv sörjer, hamnar självklart mina tankar på hennes barnbarn Sanna, Tiina, Amanda å Augusta...... Hoppas jag får ledigt nästa fredag och kan närvara på begravningen!
Efter jobbet hade vi en "lära känna"-aktivitet och trots att klockan hann blir efter sju innan vi var klara tog jag en promme hem, jag var tyugnen att samla tankarna kring de positiva å negativa besked som kommit mig tillhanda det senaste dygnet..... Som tur är, har jag flertalet positiva saker att tänka på när något som här händer och det är väl likabra att börja förbreda sig då vår familj varit väldigt förskonade från dödsfall i släkten.
Infogar en bild på underbara Yvonne, för att hedra hennes minne!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar